E de mig det är fel på?!
Jag orkar inte, låt mig vara! Lämna mig ifred!!!!
Låt kalla min kära kombo för "M" i denna lilla berättelse
Jag tvättade en maskin igår. Mörkt 60 grader. P kom upp på mitt rum (gick rätt in utan att knacka) för att fråga om det var ok att han tvättade. Visst sa jag. Ta bara ut min tvätt och lägg den på bänken så hänger jag upp den sen.
När jag senare gick ner i källaren för att hänga tvätten, så fanns typ bara hälften av mina strumpor där.... Alltså det var typ 15 st som saknades! Fast det visste jag inte då. Bara att de saknades en massa.
Orkade inte diskutera då utan frågade lite fint i morse om min tvätt:
K: Du tömde du hela maskinen igår innan du la in din tvätt?
M: Ja
K: Ok men jag saknade lite av mina saker...
M: Ok
K: Så jag tänkte att du kanske glömt tömma ordentligt...
M: Nej
K: Ok men var skulle dom då vara?
M: Jag vet inte men du hade lagt in lite i min maskin efter att jag startat.
K: Va? Nej du hade nog glömt tömma
M: Nej, kom så går vi ner ska jag visa
Vi gick ner, han visade vad jag hade lagt in í efterhand, typ alla "syskon" till de strumpor som redan hängde på tork. Okej. Jag orkade inte diskutera. Verkligen inte. Eller e jag för feg. Känner mig taskig.
Så jag sa bara ok, klagade inte mer på honom för det.
Iaf, tvättar mina underkläder o strumpor med ett speciellt tvättmedel för jag har lite känslig hud. Så tänkte att jag får väl tvätta om dom. Men eftersom det bara var strumpor (dock typ 15 st) så kanske jag inte behövde beroende på vad han använde för tvättmedel.
Så jag frågade va han använde. Han öppnade skåpet o pekade på min flaska.
Ok då behöver jag ju inte tvätta om. Bra. Men du, de är mitt egna, privata, som jag vill använda till mina kläder tack!
Dessutom har han nog haft något helt nytt plagg i tvätten. Jag tvättade två klarblå strumpor. En är fortfarand klarblå, den andra grå/blå/ofräch. Hade ett par svarta strumpor med rosa gröna och blå prickar på. Den ena är superfräch, den andra ser mer tråkig ut. Mest synd var det med mina nya fina ridstrumpor jag fått av Camilla. Superfina MountainHorse. Som jag älskar. Det är inget fint gyllengult band runt längre, grå/beige/tråk-färgat är det på den ena strumpan. :(
Men det var ju tur att det bara var strumpor, o kläder i allmänhet. Jag menar det är ju inte hela världen. Men jag blir bara ledsen. Och ett enklet "förlåt" eller "ursäkta" kanske skulle kännts bra.
För att jag inte tömde tvättmaskinen, eller anklagade dig för att slängt in din tvätt bland min (vilket han iof fortfarande tror att jag gjort), eller för att jag tog ditt tvättmedel, eller för att jag missfärgade x antal halva par strumpor.
Eller e de jag som har fel? Det kanske är ok/normalt?
Jag är iaf så trött på att socialisera med människor över huvud taget nu att jag funderar på att stänga in mig o stanna här för gott. Telefon är dock undantaget!
Låt kalla min kära kombo för "M" i denna lilla berättelse
Jag tvättade en maskin igår. Mörkt 60 grader. P kom upp på mitt rum (gick rätt in utan att knacka) för att fråga om det var ok att han tvättade. Visst sa jag. Ta bara ut min tvätt och lägg den på bänken så hänger jag upp den sen.
När jag senare gick ner i källaren för att hänga tvätten, så fanns typ bara hälften av mina strumpor där.... Alltså det var typ 15 st som saknades! Fast det visste jag inte då. Bara att de saknades en massa.
Orkade inte diskutera då utan frågade lite fint i morse om min tvätt:
K: Du tömde du hela maskinen igår innan du la in din tvätt?
M: Ja
K: Ok men jag saknade lite av mina saker...
M: Ok
K: Så jag tänkte att du kanske glömt tömma ordentligt...
M: Nej
K: Ok men var skulle dom då vara?
M: Jag vet inte men du hade lagt in lite i min maskin efter att jag startat.
K: Va? Nej du hade nog glömt tömma
M: Nej, kom så går vi ner ska jag visa
Vi gick ner, han visade vad jag hade lagt in í efterhand, typ alla "syskon" till de strumpor som redan hängde på tork. Okej. Jag orkade inte diskutera. Verkligen inte. Eller e jag för feg. Känner mig taskig.
Så jag sa bara ok, klagade inte mer på honom för det.
Iaf, tvättar mina underkläder o strumpor med ett speciellt tvättmedel för jag har lite känslig hud. Så tänkte att jag får väl tvätta om dom. Men eftersom det bara var strumpor (dock typ 15 st) så kanske jag inte behövde beroende på vad han använde för tvättmedel.
Så jag frågade va han använde. Han öppnade skåpet o pekade på min flaska.
Ok då behöver jag ju inte tvätta om. Bra. Men du, de är mitt egna, privata, som jag vill använda till mina kläder tack!
Dessutom har han nog haft något helt nytt plagg i tvätten. Jag tvättade två klarblå strumpor. En är fortfarand klarblå, den andra grå/blå/ofräch. Hade ett par svarta strumpor med rosa gröna och blå prickar på. Den ena är superfräch, den andra ser mer tråkig ut. Mest synd var det med mina nya fina ridstrumpor jag fått av Camilla. Superfina MountainHorse. Som jag älskar. Det är inget fint gyllengult band runt längre, grå/beige/tråk-färgat är det på den ena strumpan. :(
Men det var ju tur att det bara var strumpor, o kläder i allmänhet. Jag menar det är ju inte hela världen. Men jag blir bara ledsen. Och ett enklet "förlåt" eller "ursäkta" kanske skulle kännts bra.
För att jag inte tömde tvättmaskinen, eller anklagade dig för att slängt in din tvätt bland min (vilket han iof fortfarande tror att jag gjort), eller för att jag tog ditt tvättmedel, eller för att jag missfärgade x antal halva par strumpor.
Eller e de jag som har fel? Det kanske är ok/normalt?
Jag är iaf så trött på att socialisera med människor över huvud taget nu att jag funderar på att stänga in mig o stanna här för gott. Telefon är dock undantaget!
Kommentarer
Postat av: Malin
Karin! Hur i hela friden kan du få för dig att det är fel på dig? That roommate of yours verkar en aning efter.
MUcka med honom när han har fel! Säg ifrån o var allmänt in your face! Det där du sa om pikningen med disken gillade jag, hoppas det funkade!!
/Från en manshatande vän
Trackback