Tiden flyger fram

Hej!

Ja tiden rusar förbi! Oj så fort det går, dag efter dag betas av.
Igår måste jag få kalla mig supereffektiv. Jobbade, hade kvällsfodring, bakade ut ett bröd, tränade, gräddade brödet, duschade, betalade räkningar, bokade tågbiljett... Ja det var nog allt, men ändå :) Nice när man hinner mycket. Bra för min hjärna att inte hinna älta saker alltför mycket.

Igår på jobbet så fick Mr Big spelet i skritten och trängde sig på något vis in till nästa plats i skrittmaskinen... Fråga mig inte hur stallets största häst lyckas med det när jag knappt kommer förbi även om jag drar in magen... Som tur är så har vi bara hästar i vartannat fack i maskinen. Där är 6 fack men det är aldrig mer än tre som används. Därför kom han inte in till någon annan häst. Tur i oturen.
Iaf var hela hans bakben fullt med små sår. Inga jättestora men ca 10 som var ca 3-4 cm långa. Inga djupa men en del blödde. Så det var bara att tvätta och spraya bluespray. Knäpphäst... Men det g´jorde nog väldigt ont. Jag bad en kollega att hålla upp ett framben när jag skulle tvätta men han sparkade med bakbenet ändå. Riktigt mycket. Den hästen som i vanliga fall knappt kan hålla balansen när han går kunde helt plötsligt sparka hej vilt på två ben... Man blir inte klok på någonting.

Dagens vilde nr 2 var Querida. Vi har haft storm här ett par dagar i rad och alla hästar är lite på tårna. T ex är 29-åriga Quidam de Revel galen, varken Darren eller Duarte har kommit upp på honom. Nej det går inte ens att sitta upp för att han flyger omkring!
Jag skulle alltså rida Querida. För ca två veckor sedan slängde hon av Anette men sen dess har hon varit helt ok. Lite pigg och bockat lite smått, men inte varit knäpp. Igår när jag skulle trava så knäppte hon av i nacken. Drog in huvudet så man inte fick kontakt och travade riktigt riktigt långsamt. Hade henne ingenstanns, varken mellan skänklarna eller i handen. Jag skänklade på henne ordentligt och då exploderade hon... Dock så stegrade hon bara, inget bockande. Men usch, hon gick riktigt högt upp. Sådär så man är säker på att man ska slå över... Blä, vilken obehaglig känsla. Sen snurrade hon runt samtidigt som hon stegrade... Slutade tillslut då hon själv skallade sig in i tegelväggen... Eh, pucko.
Men det var bara att skänkla på och så travade vi vidare... Hon gick fint resten av passet. Jag har idag träningsvärk i ljumskarna. Tror det var efter att jag fått lära mig att det gällde att knipa med benen så man inte flög... Haha!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0